Premiärtorpande 2013

Tillbaka i den hårda tentaperiodsverkligheten i Stockholm tar jag nu en välförtjänt bloggpaus för att berätta om vår helg i Norrland. Förutom att vår kära bil Gerd gick sönder på tre olika sätt (alla fel var fixningsbara, tack tack) och att vattenrören i boden hade gått mer sönder än vi trodde, var helgen helt fantastisk. Sommarvärme och långa nätter! Jag ägnade mesta tiden åt att gräva, oftast i bikini. Röd av sol och myggbett blev jag.

Denna bild är resultatet av det som, helt oplanerat, blev helgens stora projekt. Har letat med ljus och lykta efter en före-bild men tyvärr inte hittat någon. När man får den där visionen, med handskarna på och spaden i högsta hugg, tänker man inte på att man kommer vilja jämföra i efterhand heller. Man bara tar ett tag med spaden och så är man igång. Sen går timmarna i ett nafs och plötsligt inser man att klockan är halv ett på natten och man inte ser riktigt så bra som man skulle önska längre. Ja, ni får helt enkelt nöja er med efter-bilden och min beskrivning av skillnaden. I den här geggan ska det förhoppningsvis snart vara en gräsmatta där man kan sitta och läsa en tidning (på datorn antagligen) i eftermiddagssolen och titta på vattnet. Innan var här ett stort och rörigt hallonsnår som under somrarna varit fullkomligt ointagligt. Nu rev jag upp hallonen med rötterna och upptäckte till min förskräckelse dels att de växt i en ordentlig grop och dels att denna grop var full med gamla krossade tegelplattor. Bakom den nyupptäckta gropen, mot utsikten, var nu istället en kulle väl synlig. Så slita-upp-rötter-arbetet byttes friskt ut mot fylla-ut-grop-med-jorden-från-en-kulle-grävning.

I lördags natt hade jag så ont i vänster sida av kroppen (den som dragit rötter) att jag bara kunde ligga i en ställning och ändå vaknade jag mitt i natten av att jag hade så ont. Grävning är sannerligen ett kvinnogöra 😉 De följande dagarna lyckades jag få marken någorlunda jämn och så planterade jag en liten rabatt invid en spirea, som fått stå kvar, med  aklejor som räddades från massakern av snåret. En liten bortglömd vinbärsbuske fick också vara kvar, men den står utanför bild.

En morgon drack jag kaffe med de här små godingarna och deras mammor och alla syskon. Den ena ville bli klappad och jag ville gärna klappa så det var win-win.

Sista kvällen skrev jag i dagboken/gästboken för första gången. Med  konjak blir allt bättre så troligen blev det nobelprisklass på dagboksanteckningen.

Så fick jag äntligen till ett alldeles eget jordgubbsland! I vår har jag försökt driva upp plantor från frö, men det visade sig fullkomligt omöjligt så jag gav upp och köpte mig ett gäng istället. Kakelplattorna från ”gropen” blev utmärkta ogräsblockerare och all sten som jag grävde upp tidigare dagar fick ett nytt syfte.

Nu återstår tio dagar av PM-skrivande och tentaplugg. Några roliga fester ska jag också hinna med är det tänkt, innan jag far upp för att påbörja min praktik och ägna kvällarna åt att titta på när gräset och jordgubbarna växer.

Stora fixarinlägget

Öppningshelgen fick skjutas fram några veckor men nu är det bara några dagar kvar till vi far norrut för första gången 2013. Längtar!

Jag kämpar på med fönstren. Åtta fönster som ska målas fram och bak med 3-5 strykningar och ett dygns torka emellan tar helt klart lite tid. I övrigt så försöker jag nu samla ihop alla prylar som jag det senaste halvåret samlat på mig och fixa alla sådana uppgifter som man tänker sig bara kommer ta en liten stund, men som sammantaget blir arbete för typ två veckor.

Det blommiga tyget till vänster på bilden är en gardin till fönstret på dass som jag slängde ihop lite snabbt idag. Den ska täcka fönstret helt så att man verkligen inte ska kunna se in -ens om man försöker (man vet ju hur nyfikna grannar kan vara 😉 ). Spetsen bredvid är även den en dassfönstergardin men till för att man ska kunna släppa in lite ljus när så behövs. Anteckningsboken önskade jag mig och fick i julklapp. Den är torpets nya gästbok och dagbok!

Dessa fagra skrotcyklar har räddats undan soptippen för ett nytt fräscht liv i Ångermanland. Punkade och låsta var dom så  jag och min stackars bror fick bära ner dom till närmaste cykelmeck för ”upplåsning”. Det kostade en slant, men om vi kan få dom att rulla har vi snart fyra cyklar på torpet! Ser fram emot picknickar och badutflykter på nya spännande platser på cykelavstånd, och nu kan man till och med få med sig en öl utan att chauffören (jag) måste förbli oförfriskad.

I helgen ställde vi på Gerdan. Hon längtar till landet! Med nytt batteri spann hon som en katt. En 22-årig, tjock, halvblind bonnkatt kanske. Mamma hade lastat henne med en ny vedkubbe till oss, och en motorsåg, så nu ska det äntligen bli ved av granarna vi fällde i somras.

Den här vackra yxan var en julklapp från mamma. Jag har svurit nog över hur svårt det är att spänta med den gamla klyvyxan. Dessutom har jag besökt Gysinge både en och två gånger under våren -på något sätt verkar det som att det alltid finns något jag behöööver som bara finns i just den butiken. Lustigt det där.

Till och med en sådan här liten detalj har jag fixat i veckan -fått en ny veke insatt i den fotogenlampa som ska ge ljus på dasset under sensommarnätterna.

 

Nästa helg får vi se om husen står kvar och räkna alla inflyttade blåmesungar. Tills dess är det några praktiska saker kvar att ordna med. Det tar tid, men jag antar att Karro hade rätt när hon besvarade mitt gnällande över tidsåtgången med ”Jag trodde det var därför man skaffade landställe; för att ha något att sysselsätta sig med”. Ja, så är det ju faktiskt!

Vårpyssel

Inspirationen inför torpsäsongen sprudlar!

På balkongen fortgår renoveringen av innerfönstrena. Har beställt nya rutor till där de gått sönder och har lyckats måla bra många lager nu när värmen varit framme då och då. 

En dag kunde jag till och med måla i bikini! Inte fy skam. Det är fönstrena som är prio innan premiärturen norrut. De ska bli klara. Annat som jag gjort till torpet under vintern är:

-ökat på sockbeståndet
-sytt en liten spetsgardin till dasset
-förberett lagning av gamla trasmattor som ska få nytt liv
-planterat jordgubbsfrön! sensommaren ska bli gubbrik

I övrigt planerar jag att:
-inhandla alldeles för mycket renoveringsmaterial och dylikt (t.ex. spissvärta)
-bestämma tapeter till köket
-skapa ett fönster till dasset

Min torpnära praktikplats för sommaren är nu helt spikad  och det ska verkligen bli spännande att ha en arbetsvardag på landet.

 

Ett fel närmare rätt

Hösten 2012 var den slitigaste och minst inspirerande terminen för mig sedan jag flyttade hemifrån. Jag har sällan tränat så lite, stickat så lite, varit ute i skogen så lite och samtidigt haft så mycket tråkiga känslor inombords som den här hösten. Och det lustiga med en sådan period är att man oftast märker att man varit där först när man redan är på väg därifrån.

Nu är det 2013! Det har visat sig att jag var fel ute i höstas och nu när situationen är annorlunda är jag istället ett fel närmare rätt. Magkänslan fick rätt tillslut. Farten är densamma men riktningen betydligt klarare.

Jag kan inte låta bli att tänka på hur lustigt det är att felen på något sätt, nästan alltid, leder en rätt tillslut. För mig innebar den här bråkiga höstens avslut att jag får ytterligare en lång torpsommar innan jag tar examen. Men andra ord så får jag möjlighet att i sommar göra precis det jag egentligen har velat hela tiden; vara i huset, renovera, ta det lugnt och njuta av skogen och att vara över 50 mil från Stockholmshetsen.

Precis där jag vill vara 🙂

Fönsterrenoveringsfredagsmys

Nu är årets värsta månad snart över och julen närmar sig. Det känns fantastiskt! Förra vintern hade jag något av en mental torppaus. I år var jag inte uppe lika länge under sommaren som förra året och dessutom påbörjas snart vuxenliv med korta semestrar vilket gör mig nervös för husets väl och ve. Så denna vinter har jag tänkt vara lite mer förutseende och fixa med saker här i Stockholm under tiden huset är stängt för vintern.

I fredags var sambon på galej så jag passade på att fredagsmysa med kittning av fönster till ett av innerfönstren. För den som undrar så kan jag tala om att det är linolja i yoghurtburken.

Bågen är skrapad, filad och inoljad innan kittningen. Det ägnade jag mig åt för ett par veckor sedan. Det är skrapningen som tar tid (och dessutom är det tråkigt). Efter fredagsmyset i helgen sitter två nya glasrutor i och det är ”bara” tre lager färg, på båda sidor, som saknas. Och sen göra om allt på sju ytterligare bågar som står och väntar på balkongen 🙂

Innerfönstren är över lag gamla och fina men slitna, målade med plastfärg och med ett flertal trasiga rutor och bortramlat kitt. Jag ställer undan innerfönstren under sommaren men under vår och höst är de guld värda för att behålla värmen i rummen. Så nu ska de bli lika fina som ytterfönstren blev förra sommaren!

Sovalerups dass 2012

Det här är historien om hur jag, mamma och Martin byggde ett dass!

Placeringen utgick ifrån tanken om att man självklart måste kunna se älven när man är besökare. Vi fick börja med att såga ner lite grenar.

Ganska snart insåg vi (mamma) att marken skulle behöva jämnas ut med grus. I brist på sådan vara fick vi packa bilen full att hinkar och tunnor och bege oss till närmaste grusupplag. Där blev vi lätt utskrattade, men snällt nog fick vi med oss en hel Volvo full med grus hem gratis; ”Dä ä ju som inge volym å tal om”.

Jag impregnerar syllen med linolja.

Suggor och syll på plats!

Martin bär virke ❤

Efter ett par dagars arbete fick vi in den rätta känslan och spikade ihop bräder i farten (eller hur var det nu?!)

Golvreglar och hörnstolpar uppe, och två av takreglarna.

David och jag lägger tak.

Martin övervakar arbetet.

Mot slutet förlorade dokumentationen sin prioritering och vi öste på takpapp, panel och läkt. Och rödfärg såklart! Här saknas dörrar och fönster fortfarande.

Martin klurar på dörrkonstruktion.

Så här såg dasset ut när vi åkte tillbaka mot stan. En del finlir saknas, men för att vara två smått handfallna stockholmsakademiker är vi hemskt nöjda!

Till sist hann vi också få ner björkarna i jorden. De kommer från Martins Björkhälla i Dalarna, och trots chocken att förflyttas norrut verkar de ha klarat sig ända in i oktober.

  

En jämförelse mellan april och augusti 2012

DINEZ, Fanny, Hanna och byxjävlar

Med beaktande av den knapphändiga uppdateringen på denna blogg är det lätt att tro att jag inte varit på landet överhuvudtaget i år. Men, det är faktiskt tvärtom! Det är bara det att internet inte är på modet i Ångermanland. Nu kommer i alla fall en sammanfattning av ett par av veckorna.

Tack kära bror och kära Inez för häng. Nästa sommar räknar jag med fler finska ord och mer aborre till middag.

Septemberskrap

I helgen var jag och min fantastiska, hjälpsamma och arbetsvilliga kusin på landet. Vi hade ett mission! -halltrappan

Tyvärr innebar vårt projekt användandet av så högljudda maskiner att det inte gick att samtidigt prata oavbrutet med varandra. Det var kanske den största utmaningen! Ibland får man helt enkelt göra uppoffringar.

Så här såg trappen i hallen ut när vi kom upp

Jag slipar steg 1/15. Några timmar senare såg jag betydligt mindre hurtig ut…

Så här fint var det i alla fall när vi lämnade, två svettiga dygn senare

Mitt färdigsydda lapptäcke åkte med upp! Det blev enormt; 250×180 cm! Det är tänkt att ligga på en 120-säng, så på bilden nedan ser det lite litet ut. Jag har sytt på det ett bra tag men nu är det äntligen klart. Lapparna är framrotade hos mamma och innefattar bland annat tyg från hennes brudslöja, kläder jag hade när jag var liten och bitar från klänningar och dräkter som mamma har sytt genom åren.

Vi hann också med en ordentlig loppisrunda (fyndade julpynt, bland annat!) och en otroligt vacker höstpromenad.

Tack finaste finaste kusin för en underbar helg och för att du kunde tänka dig att skrapa halvt sönder händerna för min torptrappas skull! ❤

Det var det där med kofferten…

Tiden går mina vänner, och jag förstår att det har varit kämpiga veckor. I regniga Sverige har ni suttit och funderat, klurat, legat sömnlösa över frågan; ”vad var det egentligen i den mystiska kofferten?”

Här kommer svaret:

Massor av saftglas! Dessutom sådana som jag hade sedan innan, så nu kan 25 personer dricka ur samma sorts glas. Hurra!

Så fick jag med mig assietter och koppar med fat i det här fina blommönstret.

 

Tillsammans med porslinet låg också den här fotogenlampan. Den ska upp på väggen, kanske i hallen när det blivit lite mer ombonat där. Jag fick också med mig dukar, en kikare och ett par små tavlor.

När jag har så mycket fina saker till huset blir det tydligt hur mycket invändig renovering som behövs innan allt kan brukas. I och med det är det kanske inte det smartaste att det största projektet under sommaren istället är byggande av ett dass… Men det behövs, och mer om bygget kommer snart!

 

 

Syrener och klätterros

Förutom att gräva och slita bakom boden så planterade jag en del i april. Fyllde på den blivande syrenhäcken. Det blev bondsyrener, några från mammas trädgård och några från Plantagen. Jag hoppas innerligt att de kunnat ta sig fast jag inte har varit där och vattnat. Efter en liten promenad med tjuvinslag (plockande av djurbajs (!)) så kunde jag i alla fall gödsla en hel del vid planteringen.

Klätterrosen planterade jag i hörnet på framsidan. Den får förmiddagssol året om, en del sol mitt på dagen på sommarhalvåret och så lite eftermiddagsstrålar. Jag hoppas att det är tillräckligt, den ska klara zon 6 och jag har zon 5.

Till vänster om huset ligger det gråsuggor -de är placerade som test för att se om känslan är rätt för det nya dasset att stå där. Bakom dasset, mot huset till, planterade jag en doftschersmin.

Håll tummarna för att allt jag planterat står kvar, fullt av liv, när jag kommer upp igen om någon månad!